Archive for oktober, 2011

722 timmar, 3640 km och 4 månader senare

oktober 15, 2011

Annonser

Tillbaka i Sverige igen

oktober 15, 2011

I måndags kom jag så återigen hem till Sverige. För passagen över Östersjön valde jag fortsatt att färdas på vattnet men den här gången hade jag bytt ut kajaken mot en utav Vikinglines finlandsfärjor, lite bekvämare, lite snabbare. Eftersom man inte får ta med kajaken löst på färjorna så hade jag skickat den med en speditionsfirma och i torsdags var jag och hämtade upp den på ett lager i Västberga. Det blev ett kärt återseende och eftersom vädret dessutom var riktigt fint så var det inte utan att man blev sugen på att sticka ut och paddla.

Jag har inte riktigt löst det här med den fortsatta förvaringen än men för tillfället är min Skim tillbaka vid kajakklubben i Brunnsviken.

Min tur i siffror

oktober 15, 2011

Totalt antal dagar: 41

Dagar då jag paddlat: 36

Total distans: 1261 kilometer

Distans per dag: 30,75 kilometer

Distans per dag då jag paddlat: 35,02 kilometer

Total tid i kajaken: Cirka 250 timmar

Antal tältnätter: 31

Antal dagar då jag önskade att jag var någon annanstans: 1 (Det är inte alltid kul att ha kul.)

Antal gånger då jag varit rädd/känt obehag: 0 (Jag kanske trots allt lärde mig något under min Sverigepaddling.)

Antal sälar: 5 (Första på Gullkrona fjärd i Åbos skärgård och sista sista dagen i viken upp mot Virojoki. Hur som helst betydligt färre än i Sverige där jag vid flera tillfällen såg fler än 10 på samma gång.)

Havsörnar: Cirka 10

Dag 41, 12 km och målgång i Virojoki

oktober 6, 2011

Sista dagen på min paddling och jag hade bara 12 kilometer kvar i viken upp till Virojoki. Finland på ena sidan av viken och Ryssland på andra sidan. Jag vaknade till vackert väder men jag visste att sämre var på väg så jag snabbade på för att se till att jag hade allt på plats i kajaken innan det bröt ut. Allt flöt på bra (man kanske har lärt sig något under de här 120 dagarna i alla fall) och jag paddlade ut från campingen i Hurppu vid niotiden. Jag såg ärligt talat sträckan upp till Virojoki mest som en transportsträcka och jag hade inte förväntat mig att jag inom fem minuter på vattnet skulle hamna mitt i ett slagsmål mellan en säl och ett gäng fiskmåsar. Sälen hade fångat en fisk och nu ville måsarna också vara med och dela. Eftersom sälen var upptagen med att försöka mota bort fiskmåsarna så la den inte märke till mig och jag kunde obemärkt glida upp bakom den. Jag var väl cirka 15 meter ifrån dem och sälen var uppe och nafasde efter måsarna men när jag till slut kom på att jag borde försöka ta en bild så dök den så klart. Den kom dock upp igen en liten bit bort men jag lyckades inte heller nu fånga den tillsammans med måsarna… Hade blivit en riktigt bra bild!

Efter ett tag började det blåsa upp och det kom även lite regn. I viken kunde jag dock paddla på skyddat men jag är riktigt glad att jag hann så pass långt som jag gjorde igår, det hade nog varit riktigt tufft att ta sig fram längre ut idag. Hade känts surt att bli inblåst så nära slutmålet också…

Jag paddlade vidare upp i viken och jag tog också en liten avstickare in i gränszonen som var tydligt markerad med stora gula sjömärken. För att ta mig in i Virojoki paddlade jag genom en stor vass och sen upp längs ån som går rakt genom samhället. Starx före 11 var jag så slutligen framme vid mitt mål och inte många minuter senare rullade det in en röd Golf med takräcke. Det var Henrik Westermark som är ansvarig för det blåvita bandet här i Finland. Han hade lovat att komma och möta upp mig och han hade även med sig en flaska champagne och det blev en riktigt trevlig stund där i regnet. Kändes förstås fantastiskt skönt att vara klar och även riktigt härligt att bli mött av någon.

Efter att min målgång firats och fotograferats så fick jag byta om och vi la upp kajaken på taket på bilen. Sedan bar det av tillbaka mot Helsingfors. Det blev naturligtvis mycket kajakprat i bilen och det var gött att få prata av sig lite med någon som varit med om samma sak. Vi stannade även och åt lunch och Henrik passade på att ställa några kompletterade frågor till en artikel som han tänkt skriva om mig och Erik som paddlat det blåvita bandet nu under hösten. Stort tack för allt Henrik och det ska bli intressant att läsa artikeln!

Kajaken är nu lämnad på speditionsfirma för vidare transport hem till Stockholm och jag är åter hemma hos min kusin Rut och hennes familj. Jag sa ju att det bara skulle bli skönt att bli klar men det är klart att det också känns lite märkligt. Ska försöka sammanfatta turen lite här någon gång under de närmaste dagarna så titta in igen även fast jag är klar. Det kommer mera!

Dag 40, 68 km

oktober 5, 2011

När jag igår kväll låg och funderade dagens mål så hoppades jag kunna nå till campingen i Hurppu. Det skulle ge mig en kort sista dag och det såg även ut att vara ett bra drag rent vädermässigt. Enligt YRs väderprognos skulle jag ha 8 m/s i ryggen och ja, det skulle kanske kunna gå. Jag mätte upp sträckan på mitt digitala sjökort och det visade att det var 57,5 kilometer, fågelvägen. Ville jag uppnå dit skulle det med andra ord bli en lång dag på vattnet…

På grund av att jag inte kommit över den sista fjärden och även på grund av att jag inte hade batteri nog för att skriva ett ordentligt inlägg på bloggen så var klockan inte mer än 19.00 när jag var redo att sova. Eftersom jag ville få till en tidig start så testade jag också att somna och det gick fint även om jag vaknade till ett par gånger under natten. När klockan ringde 06.00 kändes det dock helt ok att dra igång och utan att stressa var jag på vattnet 07.48. Helt perfekt, nu skulle det paddlas.

Hade man haft en klockren eskimåsväng och en torrdräkt så hade det här varit en drömdag. Strålande sol och en riktigt fin höstdag. Det hade bara varit att ge sig ut och ta tag i medvinden, ignorera de halvstora vågorna och gå rakt mot Hurppu. Ni som följt med vet dock att jag har varken eller och med tanke på hur kallt det är i vattnet så valde jag att försöka välja lite lugnare vägar. Jag började med att gå norrut och genom Kotka och därefter har jag kryssat mig fram mellan öar hela dagen. Jag lyckades ändå inte undvika allt utan jag har haft mina stökiga partier idag, havspaddling helt enkelt. Det kändes dessutom som att omvägarna blev rätt så långa så även om jag hela tiden hade bra fart så började det tvivla på att jag skulle hinna fram till Hurppu. Med 17 kilometer kvar bestämde jag mig dock för att jag skulle hela vägen och när jag svängde runt sista udden så visste jag att jag skulle klara det. Jag hade varit så fokuserad på paddlingen så jag hade glömt bort vad som väntade mig där bakom udden men när jag nu fick se de gula markeringarna där ute i vattnet så gick det upp för mig – det där som jag ser där borta, där på andra sidan viken, inte mer än ett par kilometer bort, det är Ryssland. Jag pekade och sa det till mig själv ”-Det där är Ryssland!” och sen så garvade jag. Det kändes faktiskt helt sjukt, jag har paddlat till Ryssland! Jag paddlade en kilometer till och 18.29 gled jag in här på campingen, underbart! Nu har jag cirka 12 kilometer kvar till målet uppe i Virojoki och det ska ju inte vara några som helst problem att fixa under morgondagen.

Campingen är stängd för säsongen och jag hittade ingen annan än en av säsongsgästerna att fråga om det var ok att jag slog upp tältet men jag fick klartecken från honom (”- Tältia okeeeej!”) så jag hoppas att det inte ska vara några problem. Ikväll har jag småfirat lite genom att värma på en burk Bullens pilsnerkorv som jag hittade längst bak i aktern på kajaken och det har även blivit lite choklad och nötter. Jag har en riktigt skön känsla i kroppen nu när jag ligger här i mitt tält för sista gången på den här turen. Jag känner inget vemod eller tomhet som jag gjorde när jag började närma mig den finska gränsen innan jag bestämt mig för att paddla vidare, utan jag är bara glad, nöjd och tillfreds. Ryssland. Jag kan fortfarande inte förstå det…

Dag 39, 40 km

oktober 5, 2011

Jag fastnade i en dröm igår morse och lite förbannad på mig själv kom jag iväg betydligt senare än vad jag hade hoppats på. Jag hade en bra bit till Kotka och nu skulle jag få svårt att hinna dit, trodde jag. Jag och kajaken gled ut på vattnet vid Hästön klockan 10 och vädret var det samma som dagen innan, dimma, regn och relativt hård vind, men med den stora skillnaden att jag idag hade vinden med mig istället för emot.

Vädret förbättrades under dagen och jag kunde hålla riktigt bra fart där ute och efter några timmar såg det den sena starten till trots faktiskt ut som att jag skulle nå Kotka. Det såg fint ut ända tills jag kom till den sista fjärden innan staden… Dagens fina medvind hade där byggt upp riktigt stor sjö och eftersom det enligt väderprognosen skulle lugna ner sig under natten valde jag det säkra före det osäkra och slog läger. Jag låg alltså på Lounatniemi som ligger här, återigen på en fin strand. Finns gott om bra lägerplatser i den här delen av skärgården. Det duggade lite när jag slog upp tältet men inte värre än att jag kunde byta om till torra kläder utanför tältet. Jag passade också på att tvätta av mig med lite våtservetter, det är cirka 12 grader i vattnet nu och jag har inte badat sedan dag 3 eller 4 här i Finland.

Den här dagen bjöd på rolig paddling och även om jag hade vinden med mig så fick jag jobba på ordentligt. Kul när man får utdelning för slitet och 40 km på 6:30 är jag riktigt nöjd med, så fick det gärna se ut varje dag.

Dåligt med batteri

oktober 4, 2011

Det har gått fint idag och jag nådde nästan fram till Kotka. Jag tyckte att det var lite väl stor sjö (blåser cirka 11 m/s just nu) på sista fjärden in till staden så jag bestämde mig istället för att slå läger på ön Lounatniemi, cirka 7 kilometer väster om Santalahti som var mitt egentliga mål för dagen. Jag har slut på batteri i min laptop och lågt även i mobilen så det blir ett kort inlägg nu och så hoppas jag kunna ladda någonstans under morgondagen och fylla på med lite text och bilder då istället. Allt gott!

Dag 38, 34 km

oktober 3, 2011

Natten var behaglig och inte alls lika kall som igår och jag sov riktigt bra. Kom även igång bra i morse men det regnade så jag drog ut på morgonrutinen i hopp om att det skulle sluta. Insåg efter en stund att det inte skulle göra det och att det bara var att köra ändå. Jag packade ihop allt så bra jag kunde inne i tältet och det gick faktiskt smidigare än vad jag hade trott att komma iväg. Dimman låg tät och det var lugnt ute på vattnet när jag paddlade ut men redan efter någon timme så blåste det upp och efter det kämpade jag på i motvind. Regnet och vinden kylde ner mig och så fort jag slog av på takten blev jag kall så pauserna blev kortare idag.

Vid Edesviken och Haxalö såg jag säl vid två olika tillfällen, båda gångerna på cirka 50 meters håll. Trots det dåliga vädret har det även varit en del båtar ute på sjön. Sju och en halv timme i kajaken gav idag 34 kilometer jämfört med 43 igår. Jag hade tänkt paddla en timme till men vid 17.00 hade jag fått nog av regn och motvind och när det dök upp en fin lägerplats på en av öarna som jag passerade så slog jag till.

Nu ligger jag här, på sydöstra sidan av Hästön på en liten strand. Det regnar fortfarande men i tältet är det lika mysigt som vanligt och här på stranden står tältet dessutom i lä från vinden. Siktar på tidig sänggång och en tidig start imorgonbitti och förhoppningsvis är vädret lite bättre då. Skulle vara fint att nå till trakterna kring Kotka under morgondagen. 

 

Dag 37, 43 km

oktober 2, 2011

I morse var det betydligt mycket kallare än vad det har varit tidigare den här hösten och innan vi kunde åka ner till kajakklubben så var vi tvugna att skrapa rutorna på bilen rena från is. Solen värmde dock snabbt upp luften och redan när vi var nere på Merimelojats klubbholme så var det varmt och skönt. Rut och John stannade och tittade på när jag packade och såg till att jag kom iväg.

Jag hade vinden med mig och jag tog mig raskt förbi Västra hamnen, Brunnsparken, förbi Finlandsfärjorna som låg vid kajen inne i stan, Sveaborg och ut i skärgården. Det har varit trevlig paddling i fint väder men det är alltid lite segt att komma igång efter ett par vilodagar. Mitt på dagen så tyckte jag att klockan gick riktigt långsamt men så började det till slut skymma och vid 18-tiden så paddlade jag in här i viken på ön Onas. Det finns en färdig lägerplats här och ett upplag med ved om man skulle vilja göra upp en brasa. Fanns dessutom en liten grusstrand så det var lätt att lägga till med kajaken.

Jag har nu paddlat 1107 km här i Finland och 3486 km sedan min start i Svinesund. Till Virojoki och den ryska gränsen ser jag ut att ha ungefär 150-160 km och jag hoppas kunna vara där på torsdag eller fredag. Vädret ser väl inte toppenbra ut de närmaste dagarna men jag hoppas att det ska kunna bli fin paddling ändå och att jag ska få en skön avslutning på det här den här turen.

Dag 35 och 36

oktober 1, 2011

Igår blev det vilodag här i Helsingfors och nu har jag bestämt mig för att jag stannar här även idag. Igår umgicks jag med Rut och John och hennes familj och jag hann på dagen även med möta upp lite vänner inne i stan.

På kvällen träffade jag för första gången min kusin John och eftersom han är tandläkare och jag varit ute på sjön i snart 4 månader så tyckte han att vi skulle börja med att titta på mina tänder… Vi åkte ut till hans praktik i Marudd och jag fick en ordentlig genomgång av mina tänder och sedan blev det middag på Hertonäs Gård tillsammans med Rut och John. Tack John för en riktigt trevlig och intressant kväll!

Idag tänkte jag passa på att möta upp lite fler vänner och jag ska även försöka hinna med att se lite mer av Helsingfors. Både igår och idag har det varit riktigt härligt väder här så en del av mig tycker egentligen att jag borde vara ute och paddla men jaja, jag har bara cirka en veckas paddling kvar till Virojoki och den ryska gränsen och det ska nog gå fint även i lite sämre väder. Det är bara att passa på att njuta så länge det här varar!