Dag 41, 12 km och målgång i Virojoki

Sista dagen på min paddling och jag hade bara 12 kilometer kvar i viken upp till Virojoki. Finland på ena sidan av viken och Ryssland på andra sidan. Jag vaknade till vackert väder men jag visste att sämre var på väg så jag snabbade på för att se till att jag hade allt på plats i kajaken innan det bröt ut. Allt flöt på bra (man kanske har lärt sig något under de här 120 dagarna i alla fall) och jag paddlade ut från campingen i Hurppu vid niotiden. Jag såg ärligt talat sträckan upp till Virojoki mest som en transportsträcka och jag hade inte förväntat mig att jag inom fem minuter på vattnet skulle hamna mitt i ett slagsmål mellan en säl och ett gäng fiskmåsar. Sälen hade fångat en fisk och nu ville måsarna också vara med och dela. Eftersom sälen var upptagen med att försöka mota bort fiskmåsarna så la den inte märke till mig och jag kunde obemärkt glida upp bakom den. Jag var väl cirka 15 meter ifrån dem och sälen var uppe och nafasde efter måsarna men när jag till slut kom på att jag borde försöka ta en bild så dök den så klart. Den kom dock upp igen en liten bit bort men jag lyckades inte heller nu fånga den tillsammans med måsarna… Hade blivit en riktigt bra bild!

Efter ett tag började det blåsa upp och det kom även lite regn. I viken kunde jag dock paddla på skyddat men jag är riktigt glad att jag hann så pass långt som jag gjorde igår, det hade nog varit riktigt tufft att ta sig fram längre ut idag. Hade känts surt att bli inblåst så nära slutmålet också…

Jag paddlade vidare upp i viken och jag tog också en liten avstickare in i gränszonen som var tydligt markerad med stora gula sjömärken. För att ta mig in i Virojoki paddlade jag genom en stor vass och sen upp längs ån som går rakt genom samhället. Starx före 11 var jag så slutligen framme vid mitt mål och inte många minuter senare rullade det in en röd Golf med takräcke. Det var Henrik Westermark som är ansvarig för det blåvita bandet här i Finland. Han hade lovat att komma och möta upp mig och han hade även med sig en flaska champagne och det blev en riktigt trevlig stund där i regnet. Kändes förstås fantastiskt skönt att vara klar och även riktigt härligt att bli mött av någon.

Efter att min målgång firats och fotograferats så fick jag byta om och vi la upp kajaken på taket på bilen. Sedan bar det av tillbaka mot Helsingfors. Det blev naturligtvis mycket kajakprat i bilen och det var gött att få prata av sig lite med någon som varit med om samma sak. Vi stannade även och åt lunch och Henrik passade på att ställa några kompletterade frågor till en artikel som han tänkt skriva om mig och Erik som paddlat det blåvita bandet nu under hösten. Stort tack för allt Henrik och det ska bli intressant att läsa artikeln!

Kajaken är nu lämnad på speditionsfirma för vidare transport hem till Stockholm och jag är åter hemma hos min kusin Rut och hennes familj. Jag sa ju att det bara skulle bli skönt att bli klar men det är klart att det också känns lite märkligt. Ska försöka sammanfatta turen lite här någon gång under de närmaste dagarna så titta in igen även fast jag är klar. Det kommer mera!